Ny rapport: Medborgarna bär civilsamhället

Hur ser civilsamhällets finansiering egentligen ut, och vilken roll spelar medborgarnas engagemang? Det undersöks i den nya rapporten Staten, kapitalet eller medborgaren – vem finansierar civilsamhället?, som Ideella Sverige har varit med och tagit fram tillsammans med Giva Sverige, Fremia, Ideell Arena, Ideell Kulturallians, Studieförbunden och Sveriges Föreningar.

Rapporten visar att civilsamhällets finansiering ser mycket olika ut beroende på organisationstyp och verksamhetsområde. För vissa organisationer är offentlig finansiering avgörande. För andra kommer resurserna främst från medlemmar, deltagare, givare, företag eller stiftelser.

Medborgarna bär civilsamhället

En av rapportens kanske viktigaste slutsatser är att civilsamhället till stor del finansieras. När a-kassor, statsbidrag till högskolor i stiftelseform, skol- och förskolepeng till ideella föreningar och stiftelser samt folkbildningens organisationer räknas bort, kommer 84 procent av finansieringen från privata källor.

Men civilsamhällets största resurs och mervärde syns inte i balansräkningen. Den finns i människors tid, ansvar och ideella engagemang. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen engagerar sig ideellt, en nivå som legat stabilt under flera decennier.

– Rapporten visar tydligt att medborgarna bär stora delar civilsamhället. Därför behöver politiken, myndigheter och finansiärer se att goda villkor för ideella organisationer också är goda villkor för demokrati, tillit och engagemang, säger Anna Bergring Ekstrand, tf generalsekreterare för Ideella Sverige.

Offentlig finansiering fördelas ojämnt

Den offentliga finansieringen spelar stor roll, men inte för alla på samma sätt. Vissa organisationer är starkt beroende av offentliga medel. För andra är de offentliga intäkterna en mindre del av ekonomin.

Rapporten visar också att statens prioriteringar håller på att förskjutas. Stödet till områden som försvar, säkerhet, kriminalitet och sociala insatser har ökat. Samtidigt har bland annat kultur, folkbildning och röstbärande organisationer fått svårare ekonomiska villkor.

Medlemskapet är mer än en intäkt

Rapporten pekar också på en förändring i medlemskapets roll. Medlemsavgifternas relativa betydelse minskar, samtidigt som deltagaravgifter, gåvor och andra privata intäkter blir viktigare.

Det kan vara ett tecken på att fler möter civilsamhället som deltagare, givare eller kunder, snarare än som medlemmar med inflytande och ansvar. För medlemsbaserade organisationer är det en utveckling som behöver tas på allvar.

Medlemskapet är inte bara en intäkt. Det är en form för delaktighet, ansvarstagande och föreningsdemokrati. När medlemskapet förändras påverkas också organisationernas möjlighet att bygga långsiktigt engagemang, rekrytera förtroendevalda och hålla fast vid sin demokratiska förankring.

Nya förutsättningar för engagemang

Demografin påverkar också villkoren för civilsamhällets villkor. Antalet barn och unga väntas minska, medan antalet äldre ökar. Det påverkar både organisationernas målgrupper och deras möjlighet att rekrytera ideellt engagerade och förtroendevalda.

För Ideella Sverige är rapporten ett viktigt underlag i arbetet för att stärka civilsamhällets långsiktiga förutsättningar. Den visar att finansiering inte kan skiljas från frågor om medlemskap, organisering och engagemang. Civilsamhället behöver stabila ekonomiska villkor, men också organisationer som har kraft att möta förändrade ekonomiska, demografiska och politiska förutsättningar.

– När samhället står inför stora utmaningar behövs ett starkt civilsamhälle. Men då måste hela civilsamhällets värde synliggöras. Inte bara när organisationer levererar tjänster, utan också när de skapar gemenskap, organiserar människor och stärker demokratin, säger Anna Bergring Ekstrand.

Läs rapporten Medborgarna bär civilsamhället här

---

---