Lugna Gatan gör det få kan i välfärdens utkanter!

GP Debatt 090623

Lugna Gatan skapar förutsättningar för att unga människor ska kunna utveckla en positiv identitet och en roll innanför samhällets ramar. Lugna Gatan löser inte allt men är ett viktigt komplement till andra insatser. Verksamheten efterfrågas av offentliga aktörer, den är upphandlad och drivs till stor del med skattemedel.

I Göteborg har Lugna Gatans karaktär och verksamhet nyligen debatterats och utvärderats. Det är rimligt och förekommande kritik tar Lugna Gatan och Fryshuset på största allvar. Den utvärdering som gjorts av Allmänna Arvsfonden visade dock på många positiva delar hos Lugna Gatan. Vanligtvis får civila samhällets organisationer positiva omdömen, inte minst Fryshuset. Men varför blir arbetsmetoderna en provokation trotts de goda resultaten? Lugna Gatan är en riskverksamhet, många av dem som arbetar för Lugna Gatan kommer ifrån socialt utsatta sammanhang. En del av dem har ett kriminellt förflutet, få är etablerade på arbetsmarknaden. Sådan verksamhet får lätt kritik.

Lugna Gatan arbetar med erkända metoder för att nå och inkludera utsatta barn och unga. Målet är att skapa relationer till unga människor i utsatta miljöer och ge dem sammanhang och ansvar. Värdarna är viktiga förebilder för många unga och de skapar trygghet och lugn där det emellanåt kan vara oerhört stökigt. Men det har rests frågetecken om det är lämpligt att ge unga människor utan ett fläckfritt förflutet en jacka och en plattform där de kan bidra aktivt till en positiv samhällsutveckling. Vad är alternativet? Vilka möjligheter finns det för unga i förorten att få vara en del av samhället och få bidra, utvecklas och skapa något positivt?

Av de 52 Lugna Gatan-värdar som följts upp i Göteborg kom 39 från någon form av utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet, bidragsberoende, etc. Över 90 procent av dessa är nu etablerade i samhället vilket i sig är unikt. Som jämförelse "lyckas" kriminalvården med mindre än 10 procent. I ljuset av detta blir debatten om Lugna Gatan märklig, fokus hamnar på förlusterna inte på segrarna.

Lugna Gatan tillhör KFUM Söder Fryshuset som är en del av KFUK-KFUM-rörelsen i Sverige. En rörelse som bygger sin verksamhet på uppfattningen om alla människors lika värde och en tro på att alla har rätt till en andra chans, eller till och med så många chanser man behöver. Det skapar utmaningar i mötet med det övriga samhället.

KFUK-KFUM-rörelsen är en del av det civila samhället eller vad som också brukar kallas den tredje sektorn, bredvid den privata och offentliga. Relation och arbetsfördelning mellan dessa tre sektorer ser olika ut i olika länder och har även förändrats över tid i Sverige. Det är inte självklart att det är det offentliga som är den bästa utföraren av den service som en stat ska kunna erbjuda sina medborgare. I sin regeringsförklaring 2006 menade statsminister Fredrik Reinfeldt att tryggheten i samhället tydligare ska utgå från det civila samhället. Den delen av samhället som omfattar ideella organisationer, föreningar, stiftelser och kooperation ska vara grunden för samhällsbyggandet, den offentliga sfären ett komplement.

Det är stora ord som innebär stora förändringar för hur vi är vana att se på vem som gör vad och varför runt omkring oss. Men det förändrar inte det offentligas myndighetsutövande eller ansvaret för den solidariska finansieringen av välfärden över skatten. Däremot förändrar det vår uppfattning om vilka vi är som delar ansvaret och hur vi tillsammans finner nya vägar för framtidens enorma utmaningar.

I december presenterades en överenskommelse mellan regeringen, det civila samhällets socialt inriktade organisationer och Sveriges kommuner och landsting (SKL) - som stöds av riksdagens alla partier. I den betonas vikten av att öka mångfalden av aktörer i välfärdsarbetet. Det finns alltså en bred politisk samsyn om att de utmaningar som samhället står inför måste kunna mötas på fler sätt än bara genom det offentliga. Det civila samhällets organisationer utgör en sektor som våra folkvalda hoppas mycket på. Detta bottnar i insikten om att det finns värden, både i metoder och förhållningssätt, som utvecklas bäst i det civila samhället. Detta betyder inte att allt som görs i civilsamhället är perfekt, likt andra aktörer behöver också vi utvecklas.

Just nu pågår arbete på flera håll i landet - inte minst i Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad - för att åstadkomma regionala och lokala överenskommelser. Vi hoppas att det blir tillfällen att bygga den tillit mellan olika aktörer som är så viktig.

Diskussionen om Lugna Gatans verksamhet i Göteborg är ett bra tillfälle för samtliga intressenter, kommunen, forskare, unga, äldre och föreningslivet, att föra ett samtal om hur vi tillsammans når bästa resultat. I Lugna Gatans verksamhet kan man se de skiljelinjer som finns mellan olika sektorer i samhället och vad de är bra på. Lugna Gatan bygger på relation, närvaro, kontakt, samtal. Detta är värden som det offentliga i sin myndighetsutövande roll kan ha det svårare att arbeta med.

Lugna Gatan är inte en universallösning, men väl en viktig del i ett pussel där många olika aktörer behöver samarbeta och komplettera varandra. Vi vill arbeta för att hitta en kreativ och tillitsfull arbetsrelation där många aktörer tillsammans kan finna lösningar på de svåraste samhällsutmaningarna.

Patrik Schröder, generalsekreterare, KFUK-KFUM Sverige

Göran Pettersson, generalsekreterare, Forum för Frivilligt Socialt Arbete

 

Länk till debatttexten på GPs hemsida http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=114&a=502393