Ideellt engagemang i förändring - men det når inte alla

Det ideella engagemanget är stort i Sverige – i världsklass. Och det förnyas genom att människor ställer andra krav på organisationerna och uppgifterna. Vilka engagerar sig och vilka engagerar sig inte? Det fanns en tid då medlemskapen var livslånga, då plikten var drivkraften, då ideella organisationer var de enda som organiserade frivilliga. Nu är frivilliga uppdrag och medlemskap inte nödvändigtvis samma sak, nu är den enskildes upplevelse av att vara frivillig en viktig drivkraft och nu finns det många aktörer som vill engagera frivilliga.

Deltagare: Dr Lars-Erik Olsson från Ersta-Sköndal högskola, Ulrika Erksell på Volontärbyrån, ordf Anders Knape från Sveriges Kommuner och Landsting, generalsekr Anders M Johansson från Civilförsvarsförbundet tillsammans med Christer Stoltz för kris- och katastrofplanering på Gotland. Samtalsledare: Journalisten Gabriella Ahlström

Hälften av Sveriges befolkning engagerar sig ideellt och så har det varit under flera år. Men formerna för engagemanget förändras. Och det finns ett utanförskap som innebär att alla inte hittar till engagemanget. De som redan har nätverk är också de som får frågan att ställa upp ideellt.

Fil. Dr. Lars-Erik Olsson beskrev den ideella sektorn utifrån den befolkningsstudie som han och andra forskare arbetar med. En viktig slutsats av studien är att föreningslivet inte når 25% av den vuxna befolkningen och att många av de som inte nås är låginkomsttagare, har låg utbildning, har utländsk härkomst (om de saknar lönearbete).

- Enkelt uttryckt finns föreningslivet inte i miljonprogramsområdena och detta är en stor utmaning för organisationerna. Om de vill stå för att de på allvar är öppna för alla så måste de systematiskt öppna sig också mot den grupp de inte når idag, säger Lars-Erik Olsson forskare på Ersta-Sköndal Högskola.

Också själva engagemangets former ändras nu.

- Det nya engagemanget ställer nya krav på organisationerna att planera och involvera ideella på olika sätt, att tänka igenom och utbilda sin organisation på ett nytt sätt, säger Ulrika Erksell som är projektledare på Volontärbyrån.

Frågorna kring den offentliga välfärden är många idag. Hur stort skall åtagandet vara? Hur skall vi hantera den växande gruppen äldre? Hur ska vi möta nya svenskar?

Frågorna ställs mot bakgrund av att vi under flera år sett en förändring och minskning av det offentliga uppdraget. Förändringarna kräver ett aktivt lokalt samarbete.

Och detta gavs stöd på seminariet av ordföranden för Sveriges kommuner och landsting, Anders Knape som menade att de nu behövs tydligare spelregler så att det ideella engagemanget kan höja kvalitén i välfärden, inte ersätta den.



För mer information:

Göran Pettersson
Generalsekreterare, Forum för Frivilligt Socialt Arbete
Tfn: 08-651 07 21, Mobil: 0709-965425, Fax: 08-652 51 14
E-post: goran.pettersson@socialforum.se



Bakgrundsfakta

- 560 miljoner frivilligtimmar per år i Sverige
- Värdet av det frivilliga arbetet per år är 150 mrd kr
- Ideella organisationer omsätter 150 mrd kr per år
- 51 % av befolkningen gör frivilliga insatser, 168 timmar per person och år
- C.a en miljon personer gör frivilliguppdrag inom det sociala området
- Sektorns organisationer har c:a 150 000 anställda
- Gåvor till 90-konton: 5,2 mrd per år
- Sektorn utgör 6% av Sveriges BNP
- Offentliga bidrag: 11,6 mrd per år

Den sociala ekonomins organisationer - föreningar, kooperativ, stiftelser, trossamfund, icke vinstutdelande aktiebolag – arbetar på olika sätt för att uppnå sociala målsättningar, för att skapa positiva livschanser för människor.

Det kan handla om ett arbetskooperativ som skapar arbetstillfällen – riktiga jobb – för människor som annars har haft svårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Det kan handla om öppen social verksamhet som ofta drivs av föreningar och kyrkor, där människor som har behov av det kan finna ett socialt rum, vägar framåt i livet.

Det kan röra sig om ett boendekooperativ som tar sociala hänsyn i boendet, som stöttar de boende i deras kamp för ett nyktert liv.

Det kan handla om en patient/klientförening som ger läkemedelsberoende, drogberoende, spelberoende en möjlighet att själva, men med stöttning av människor med liknande erfarenheter, ta kontroll.

Det kan vara en etnisk gruppering eller en kyrka som bedriver äldreboende för ”sin” målgrupp.

Det kan vara en grupp funktionshindrade som i kooperativ form bedriver bed and breakfast och kafé, och som därmed kan ägna all sin kraft åt något de brinner för istället för dagverksamhet där de sysselsätts.

Det handlar om en mycket stor mängd frivilligarbete som gör livet enklare, roligare och mer meningsfullt. Invandrarkvinnor som får hjälp att lära sig cykla, ensamma äldre som får promenadsällskap, hemlösa som får soppa, katter som får omvårdnad, barn som får ledare på läger, publikvärdar på idrottsevenemang, telefonjourer som ger stöttning.

Om spelregelsprocessen
Forum för Frivilligt Socialt Arbete har i samverkan med andra organisationer drivit detta arbete i c:a 4 år. Läs mer på http://www.socialforum.se/se/Asikter/Spelreglerna/